Världens bästa skola – FOKUS NORR 2012

Den 7 maj var det äntligen dags. Taxi. Arlanda. Luleå Quality Hotel. Äta. Planera. Prata. Sova. Gå upp. Duscha. Göra i ordning. Checka ut. Hämta passerkort. Skriva ut. Lyssna på Eva Karlsson. Hälsa. Skaka hand. Bli presenterad. Hej. Hej. Hej. Fika i pausen. Få mikrofon installerad. Stå bakom scenen och se ut över de röda fåtöljerna och bli lite nervös. Känna glädjen och lusten till ämnet vinna. Sätta sig ner. KG inleder. Jag får första ordet. Åh så spännande!

Ljuset på Arlanda. Galet vackert

På Arlanda: Do you want a souvenir? No, I’m Swedish. Oh, okej

Ja

Lite läskigt ändå

Älskar hotellens frasiga vita nya lakan som är som gosnosar

I varje hotellrum finns det en bibel

Ceasarsallad. Superb

Crème Brûlée. Tänkte på Amélie

Rise and shine baby

Bengt Klefsjö, moderator, förbereder sig inför dagens konferens

Eva Karlsson från SKF pratade massor om hur hon jobbar med företaget som en helhet. Kommunikation, ledarskap, värde, samarbete, trygghet. Vi högg tag i varandra under pausen för att ytterligare fila på hur näringslivet och unga människor kan närma sig varandra. Rent personligen var hon en fröjd att höra på! Engagemanget lyste starkt.

Fogdö var finast. Pratade om hur skillnaden mellan att misslyckas och lyckas är att låta sig själv vandra i mörker eller ljus. Hur vi ser på saker avgör vilka möjligheter vi ger oss själva. Mycket inspirerande. Gick verkligen bara rakt jävla in.

Stavros med bästa powerpointspresentationen! Han hade 1. Martin Luther King 2. Springande griskultingar med medaljer runt halsen 3. Hjärtan

Östberg var väldigt trevlig, vi käkade lunch och grottade ner oss i konkreta åtgärder på skolans problem och den eviga diskussionen om ekonomi/budget/skatteplanering/statsfinansering.

Mina anteckningar

Från vänster: Stavros Louca, Bertil Östberg, Isabel W. Sörensen
Foto ovan: Linda Wikström, Norrbottens-Kuriren. Övriga foton: Jag

I could write a book about this

Maria Wetterstrand om hur vi kan göra mer än vi tror för att vara gröna. Det viktigaste menade hon är att vi lämnar våra konservativa mentala spärrar. Hon berättade om hur en person som jobbade på facket ändrade hur dataskärmar konstrueras i hela världen. There are no limits.

Leif Östling, VD på Scania, berättar om hur de helt skippat det gamla traditionella JAGledarskapet (en stark ledare, führer, chef, whatever som säger åt alla andra vad de ska göra) och övergått till ett Värdebaserat ledarskap = bättre hälsa bland de anställde, bättre resultat rent produktionsmässigt, bättre miljöarbete. Jag bara log och tänkte för mig själv att där kan jag redan. Har nämligen fått lära mig det inom den ideella sektorn och i Sveriges elevråd – SVEA. Inte i skolan. Inte på jobbet. Utan dit jag reste på helgerna för att jobba gratis. Och vilka gåvor jag har fått tack vare det. Om jag har ett tips till er så är det att engagera er. Det spelar ingen roll i vad, men engagera er. Ni kommer inte ångra er.

Robert Wells som fjortonåring. Jag ser ut som Harry Potter sa han. Dog lite där

Ur Norrbottenskuriren:

Fokus norr, forum för kvalitet, utveckling och samverkan, lockade många lyssnare till Kulturens hus. Under ledning av K-G Bergström hölls en paneldebatt som väckte stora diskussioner. Det gällde den inte så lätta frågan om hur världens bästa skola ska skapas.

”Visionen är att skapa världens bästa skola och då måste vi ta fram världens bästa lärare. Vi har inte de slags lärare som borde vara lärare. De brinner inte för sitt jobb” menade Stavros Louca, pedagog och känd från tv-serien Klass 9A.

Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, pratade om det faktum att Sverige inte ligger i toppen över bra skolor i världen. ”I de länder där skolorna är bättre är det attraktivt att bli lärare. Yrket håller en hög status, lönerna är högre och lärarna fortbildar sig för att utvecklas i jobbet. Så måste det bli här också.”

Isabel W. Sörensen från Sveriges elevråd – SVEA uttryckte att framtidens arbetsmarknad efterlyser kommunikation, kreativitet, kunskap och samarbete. Något hon menar att dagens elever inte får lära sig i skolan.

Luleå kommuns skolchef Karina Pettersson Hedman menade däremot att skolorna i Sverige är bra. ”Visst, det har lagts reformer som kommer att gynna skolan men vi saknar fortfarande finansiering till den grund som är lagd.”

Ur Kvalitetsmagasinet:

Debattörerna var alla överens om att den viktigaste nyckeln till en skola i världsklass är läraren. Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, konstaterade att de länder som visar upp bästa resultaten i skolan är länder där läraryrket har hög status.

Isabel W. Sörensen från Sveriges elevråd – SVEA framhöll att skolan inte är jämlik idag, att kvaliteten i skolan skiljer sig mycket mellan olika skolor, kommuner och landsändar. Hon påpekade också att framtidens arbetsmarknad söker efter kompetens inom kommunikation, kreativitet, kunskap och samarbete. Något som dagens skola inte lyckas lära ut.

”En lärare måste brinna för yrket. Tyvärr är det många lärare idag som hade yrket som andra-, tredje- eller fjärdehandsval” sa Stavros Louca. Dessutom påpekade han att den byråkratiska bördan som ökat de senaste åren bidrar till att släcka engagemanget. Det administrativa arbetet tar kraft från det lärarna ska fokusera på, nämligen undervisningen.

En längre artikel är på väg. Vi hörs.

Isabel W. Sörensen, nu officiellt: debattör

GE MIG LUST ATT GÅ TILL SKOLAN

Image

http://www.facebook.com/events/403350959683015/

 

Isabel W. Sörensen

Hur skapar vi världens bästa skola?

 Dagens kalendergodis: Även om jag längtar mest efter Elevrådskongressen just nu ser mycket fram emot den 8 maj då jag kommer att bege mig till Luleå för att tala på FOKUS NORR. Tilltalas alltid av idén att med gemensam styrka och kompletterande perspektiv nå sannare svar på de så svåra frågor vi måste ställas oss om vi vill förändra världen på riktigt. Det är aldrig enkelt, men desto mer spännande blir utmaningen! 

Image

Bild från konferensen Tre år kvar på Kägelbanan, Södra Teatern i Stockholm, september 2011

Mot en hållbar framtid: Vi lever i en gränslös och mångkulturell värld där vi, som individer och organisationer, står inför flera utmaningar: Miljön, skolan och det personliga ledarskapet. Presentationerna kommer från olika delar av privat och offentlig sektor. Från dessa kan vi få inspiration till vårt eget utvecklings- och förbättringsarbete både på det personliga, organisatoriska och miljömässiga planet. Välkommen till denna konferens. Vi hoppas innerligt att du ska uppfatta vår mötesplats FOKUS NORR som ett FOrum för Kvalitet, Utveckling & Samverkan. Medverkande:

Hur ska vi utvecklas hållbart för att bidra till en hållbar utveckling?
En av våra mest kända miljöprofiler, Maria Wetterstrand, reflekterar över de svårigheter och möjligheter vi står inför när vi ska rädda vår miljö. Vi människor har här ett ansvar som sträcker sig utanför vår egen person och längre än vår egen generation. När många väljer att göra lite mer än vad de måste går utvecklingen framåt

Hur skapar vi världens bästa skola?
En av de största utmaningar samhället står inför är att ge våra barn en uppväxt och utbildning som gör att de kan konkurrera om intressanta och viktiga arbete och, gemensamt med andra människor, bidra till framgång på en internationell scen. För att klara detta behöver vi, bland mycket annat, ”en skola i världsklass”. Detta diskuterar Stavros Louca, Bertil Östberg, Isabel W. Sörensen och Karina Pettersson-Hedman i en paneldebatt ledd av K-G Bergström

Hur kan entreprenören bidra till vår samhällsutveckling?
Johan Wester som själv är starkt engagerad i utveckling och förbättring av vårt samhälle bidrar med funderingar och ger exempel på hur han själv agerar, med humor och allvar, hemma i Lund och i Öresundsregionen

Hur vi arbetar med ledarskap och samhällsansvar på SKF
Eva Karlsson, civilingenjör från Luleå tekniska universitet, ansvarar över ca 2100 anställda och en verksamhet på över 7 miljarder kronor. Hon utsågs till Ruter Dam 2011. Eva berättar om sin och företagets syn på ledarskap och hur SKF via ”SKF Care” arbetar med samhällsansvar och hållbar utveckling

Ett holistiskt ledarskap
Leif Östling berättar om sin och Scanias resa från ett traditionellt till ett coachande ledarskap. Scania Produktionssystem (SPS) är ett framgångsrikt Toyota-inspirerat arbetssätt, där medarbetarna känner engagemang och delaktighet i att utmana processer och utveckla metoder för ständiga förbättringar med kunden i fokus

Motstånd och svårigheter – hinder eller drivkraft?
Livet förändrades totalt för Thomas Fogdö när han under ett träningsåk bröt ryggraden och blev förlamad. Han berättar, med praktiska exempel från hemmet, idrotten och näringslivet, om konsten att ta sig förbi svårigheter, hur man kan lära av små framgångar istället för att fokusera på minsta lilla misslyckande

Show business is also business
Robert Wells startade Rhapsody in Rock 1989. Sedan dess har miljontals personer världen över lyssnat och njutit. Robert berättar om hur han tänkt och skapat en totalupplevelse med sitt koncept Rhapsody in Rock. Vi får också lyssna till musik av elever från Luleå Kulturskola och Robert Wells

Information
Tid:
8 maj, kl 09:00 – kl 17:00
Plats:
Kulturens Hus i Luleå
Moderator: Bengt Klefsjö

Vi önskar din anmälan senast den 2 maj 2012 till: www.paragon.se, se inbjudan HÄR
E-post: info@paragon.se
Avgift: Deltagaravgiften är 1 400 kr exklusive moms. I avgiften ingår fika, lunch och tillgång till viss dokumentation via hemsidan. Anmälan är bindande. Ersättare accepteras. Vi lämnar ca 30 % rabatt på anmälningsavgiften vid anmälan senast den 3 april! Avgiften är då bara 995 kr exklusive moms

Välkomna!

Almedalen = Politikens Utopia

Blogginlägg från sommaren 2011 då jag åkte till Almedalen med Sveriges elevråd – SVEA. Längtar till juli då jag kommer att besöka denna fantastiska händelse för tredje gången – med vem är ännu hemligt..

Kärt barn har många namn. Skolan är rent ut sagt den hetaste och även godaste potatisen den här Almedalsveckan. Detta till mycket glädje för oss i Sveriges elevråd – SVEA. För dig som inte vet vad de där krumelurerna betyder (#) så är det något som kallas hashtag och som genom att sättas före ett ord används som samlingsverktyg på twitter.com, en av de nya sociala medierna som tagit över världen snabbt och hårt. Även om twitter inte är så vanligt bland yngre delar av befolkningen så är det bland media och politikersvängen de nya smsen, nu offentliga och ofta tvärsäkert uttryckta.

Med den utsvävningen i digital kommunikation återkommer jag till just ordet efter hashtagen, nämligen almedalen. För mig är det andra året som jag är här i egenskap av förbundsstyrelseledamot i Sveriges elevråd – SVEA. Det betyder mer än att få äta på restaurang, gå på seminarium och skaka hand med Björklund (han var trevlig men upptagen, är vi förvånade?:) så mycket mer. Att få lyxen att befinna sig på almedalen, om du är politiskt intresserad i någon fråga whatsoever, är som att vara ett barn framför ett gigantiskt bord dinglandes av godis, chips, cheez ballz, konfektyrer, karameller, popcorn och allt annat som du bara vill ha ha ha. Tungan hänger någonstans nere vid knävecken och ögonen snurrar runt i frenesin – vad ska du sätta tänderna i först?

Precis så är det på #almedalen. Tusentals seminarier finns att gå, lyssna och kommentera på. Hundratals mingel. Flygblad delas ut till höger och vänster. Papper är, lustigt nog, en enorm förbrukningsvara på almedalen, där du är intressant i cirka den sekund det tar att läsa rubriken. Hör det inte till din planerade agenda eller är extraordinärt intressant så singlar pappret ner till marken där det minuter senare betrampas av nästa människa. Och nästa. Och nästa. I år beräknas det befinna sig över 10.000 personer på detta lilla kullerstensbelagda Visby. Det är många som vill någonting. Som tycker att just deras fråga är den absolut viktigaste i hela vida världen. Vilket får mig att inse vilken tur vi har! Skolan engagerar många, inte bara oss elever. Såklart.

Nu är klockan 02.16 och min andra almedag 2011 går mot sitt slut – sista är detta blogginlägg. Jag lyssnar på Paolo Nutini (Candy) som jag upptäckte för en vecka sedan på Where The Action Is där jag jobbade backstage med artistservice. Coolt värre! För mig är musiken en stor drivkraft, på många sätt liknande den i politiken. För alltjämt vi stapplar oss fram på Visbys kullerstensgator känner jag den, pulsen, politikens rytm. Frågan som ställs, svaret som viskas ömsom skriks. Egentligen handlar det ju om samma sak. Passion. (En av Fryshusets grundstenar – de har också kommit på det, hemligheten)

Om min dag slutar med ett försök att i ord beskriva det jag upplevt så började min dag med ett försök att ta sig upp. Som alltid är jag morgontrött. Men det är alltid lättare om en är motiverad och finns det en bättre anledning än att delta på Lärarförbundets frukostseminarium kring den senaste forskningen inom pedagogik? Nej säger jag och tvingar iväg min trötta kropp tillsammans med Tobias Jobring ner till en av alla de mysiga caféer som under denna vecka spelar aulor. En god fralla senare och en bra fråga av Tobias som blev retweetad IRL av skolledarna och vi är iväg. Nästa nästa alltid nästa. Så är det. Klockan 14 smiter jag iväg för en snabb kebab. Mat är liksom inte så prioriterat. Lunchen spenderas genom inspirerande och intensiv diskussion med Rädda Barnens utbildningsansvarig efter en slumpmässig hej jag heter det här då vi var de som ställde lite lösningsinriktade frågor till Barn- och elevombudet. Tal om samarbete kommer upp, som alltid. Om det är någonstans en hittar andra solar som brinner för samma sak så är det här.

Idag är det Moderaternas dag, inte för att det märks så mycket. 19.00 är då partierna får sitt fokus. Resten av dagen spenderas åt att allt oftare träffa på människor som en glimtar på samma seminarium, som berömmer ens fråga eller kommentar, som utbyter visitkort, eller bara hälsar. På något sätt finns det en gemenskap. Det är vi som vill ha en bättre skola. Vi kanske inte alltid tycker likadant i alla frågor, men vi är i samma park. Almedalsparken.

Forskaren Trevor Dolan pratar om hjärnans betydelse för pedagogikens utveckling. Att elever måste få höra att de gjort något bra, inte att de är bra. Att processen är bra, inte målet. Att deras värde inte är kopplad till prestationen. Att din hjärna fungerar bättre om du rör på dig. Att du alltid kan utvecklas. Att femåringar har en större geniförmåga än oss vuxna i och med att de inte lärt sig att det finns något som vi kallar fel. Seminariet hålls av Sveriges skolledarförbund. Jag blir förundrad. Återvinner min kärlek till forskningen. Det vi vet saker och inte bara tycker.

På väg till middagen efter ett möte med Lars Flodin, ordförande för Sveriges Skolledarförbund, träffar vi på Jesse Jackson – årets Almedalskändis minst sagt. Jag blir helt storögd och när vi ska ta bild går jag naturligt åt sidan varpå han säger Nej men klart du ska vara med. Ett av mitt livs största ögonblick. Helt klart.

Image

Från vänster: Andreas Jansson, Trevor Dolan, Jesse Jackson, (glömt namnet men kommer från Sveriges Skolledarförbund om jag inte missminner mig), Isabel W. Sörensen

Efter alla seminarium tagit slut, efter alla partiledare pratat klart, efter alla middagar intagits är det dags för den så kallade fria tiden. Ikväll var det dags för Springtimes underbara årliga tillställning Politisk allsång på restaurang Friheten vid Donnersplatsen. Politisk allsång är som allsång på Skansen fast i ett fullproppat litet stenväggat underbart mysställe! Alla skrålar tillsammans med de två gitarristerna, ord från både höger och vänster och uppåt och neråt och mitten och emellan. Sossesvin och borgarsvin, alla förenas i samsång om en värld i utveckling. Och alla sjunger med i alla låtar. För mig är detta politikens frizon, platsen där åsikterna spelar fotboll under krigsjulen.

Natten avslutas med nyfunna vänner i en cirkel runt Johan Norberg likt indianerna där en skräckhistoria berättas, om ett samhälle i ekonomisk kris och revolution som påföljd av statskollapserna. Därefter promenerar vi hemåt under den turkosa himlen som kysser oss godnatt.

Almedalen är alltid ett äventyr. Kom hit!

Isabel W. Sörensen

Facket = Elevråd för vuxna

”Personlig inbjudan: Välkommen till kampanjmingel med LO – Hur ser ditt Sverige ut?”. Tackar tackar! Ska bli intressant att diskutera speciellt framtidens arbetsmarknad med facket utifrån ett elevperspektiv. Elever måste kunna känna sig trygga inför framtiden till skillnad från dagens oro och ångest (se Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 för specifik data). Förhoppningsvis har vi många eventuella samarbetsmöjligheter. För som vi alla vet: Ju fler vi är desto lättare blir det att förändra världen!

Isabel W. Sörensen

/Dagens låt är definitivt All I want is you med Barry Louis Polisar. Sitter och äter apelsin på balkongen och njuter av solen samtidigt som jag sammanställer (för egna anteckningar) ännu en doktorsavhandling. Snart./

LIVET: FOTO

En månad senare
Tiden går fort
Det här är vad som har hänt i mitt liv
Vi ses

Utbildning för Sveriges elevråd – SVEAs nya utbildare som snart kommer att åka ut i skolans Sverige och förändra den på så många sätt. Lycka till. Ni är bra. Jag tror på er

Kvällsmys med tävling! Jag vinner och det var fett värt mjöl i näsan

En av de duktigaste fotograferna jag känner. Oskar Annermarken

På väg till Universitetsbiblioteket

Håller pass om feedback för de nya elevrådsutvecklarna. De är sällsynt skarpa!

Workshop med Great Beyond PR om Almedalen 2012! AKA plansmideri

Möte med på Arbetsmiljöverket med bland annat lärarförbundet och Sveriges Kommun och Landsting (SKL) om situationen i skolan! De håller i nuläget på att ta fram en nationell strategi. Kan inte säga mer än så men det kommer att mycket bra

Föreläste om skolans framtid på Centerpartiet i Jönköping.
Så himla fina människor! Och de gav mig en chokladgris!

Dags för Biologisk Psykologi = DNA

Älskar att bo i Stockholm. På väg in till stan för fika med en vän och vad ser jag inte på tunnelbanan dit? Demonstrerande människor! Pojkar med brinnande blick och övertygelse i stegen. Jag hörde att de var många på Sergels torg. Kanske gör de en skillnad

Var mötesordförande på Norrvikens Skolas Elevråds årsmöte. Fina fina! Här är det nyvalda presidiet: Matilda och Ludde. Bland annat konstituerade de en arbetsgrupp som heter ”Pimpa Skolan” (arbetsmiljö). LIKE

KALI. En av de mer spännande lördagarna på länge

Den berömda chokladgrisen. (Ville ha eget poserfoto sa hon)

Utbildade 100 elever i Farsta om Elevers rättigheter, skoldemokrati och Sveriges elevråd – SVEA! Projektet kallades Demokrati tar tid och arrangör var Ordfront: Demokratiakademin. Här hittar du mer information!

Vi gillar långa ord. Här var det dags för VerksamhetsPlaneringsSynkroniseringsMöte med Sveriges elevråd – SVEA, Ung & Dum och Rädda Barnens Ungdomsförbund. SYNKPEPP

En av fritidsledarna i Farsta håller ett hyllningstal till sin chef, mentor och ledare. Eleverna jublar! Kärlek sa han till mig sedan när han fick reda på att jag var där ideellt. Kärlek säger jag till honom. Han fick varenda unge att lyssna, att vara med, att engagera sig. En ledare kan vara vem som helst. Bara den bryr sig och får andra att bry sig

Farsta: Elevrådsordförandena presenterar sig! Till vänster ser ni mina utbildarkollegor Andreas Jansson (Ung&Dum) och Sofia Zackrisson (RBUF)

Levande musik på tunnelbanan. En del ansikten lyser upp, speciellt barns. De har ännu inte lärt sig att bli blasé. Även jag ler

Världens finaste HEJpin fick jag av världens finaste Lisa Klefbom som nu är ute i den stora världen och reser. Kom hem!

Planerar en debattartikel kring Jan Björklunds förslag om 1-2 åriga yrkeslinjer på gymnasiet som lösning på skoltröttheten i väntan på en ordförandeträff (där Tobias förbereder oss kandidater fram till kongressen). Sitter på golvet och skriver frenetiskt samtidigt som jag lyssnar på musik och får i mig lite thaimat. Dessa stunder älskar jag. När kreativiteten och hjärnan samspelar. Harmonin liknande den i musik

Hemma hos Reza. Jag blev kär i lägenheten efter två minuter

BECAUSE WE ARE CONSTRUCTION

Så var det dags för valberedningshelg! På lördagen träffades alla kandidater
och gjorde olika övningar i ledarskap. På söndagen var det djupintervjuer.

Mitt budskap: Jag vill förändra världen och jag vill börja med skolan!

GUD SÅ JAG LÄNGTAR TILL ELEVRÅDSKONGRESSEN!
Tänk att snart kan mitt liv bestå av att bara jobba med elevråd, demokrati och politik.
Hela tiden. En lycka förunnad få. Helt ärligt

Detalj

Sveriges elevråd – SVEAs fina utbildningssamordnare Ulrika Dane!

2 nya utbildare. 1 mentor. 1 något oklar hund.

Sveriges elevråd – SVEAs förbundsordförande Tobias Jobring i intervju med SR om Björklunds förslag på 1-2 årig yrkeslinje på gymnasiet. Kort sagt: Vi är skeptiska!

FLORENCE + THE MACHINE KOMMER TILL WAY OUT WEST <3<3<3

Promenad till stranden med finaste vännen. Träd och himlar. Säger bara det

Trött. Trött. Trött. Sjuk. Sjuk. Sjuk.

Youtubeklipp på Psykologiföreläsningen om Medvetande/Sömn. Beatles ”Yesterday” skrevs i sömnen enligt professorn. SU är lite hightech ändå!

Världens finaste Johanna ❤

Shoppar med älskade syster

Någon gjorde mig glad igår. Morgonljuset och den plötsligt cinematiska stämningen i slowmotion. Filmmusiken saknades inte i våra huvuden

Isabel W. Sörensen

Psychology is the scientific or objective study of the psyche

David Magnussonsalen ligger i sal U31 på Stockholms Universitet. För att hitta dit behöver en gå iväg en bit från de andra byggnaderna på Campus. Ner över vägen. Upp in i trädens rike. Där vid skogsbrynet finns några gamla storslagna stenhus. Sådana där med stora trädörrar som öppnas något motvilligt. Gigantiska träd vilar tillsammans med snön. Det är en måndag. Jag ska börja studera psykologi. Det känns häftigt. Som alla andra har även jag funderat över detta – att vara människa.

Glasrutorna är stora och indelade i många små. Lamporna hänger från taket i Jugendstil. Gulnat glas. Tjock mörk metall. Grovt trä blandat med nybyggd föreläsningskateder i storformat. Salen andas Gammal Bildning och hela jag njuter. Jag är en sådan där själ som älskar att romantisera och föreställa mig och tänka och bygga upp inre världar för att sedan uppleva verkligheten.

Det är upprop. De säger våra namn och vi ställer oss upp. Bokas av från en lista. Väntar på att de ska plocka fram Sorteringshatten men det gör de naturligtvis inte. 11-åringen inom mig sätter sig lite besviket ner. Tittar omkring på mina klasskamrater. De flesta är i 20-30-årsåldern. Majoriteten tjejer. En kille har en stickad tröja på sig som påminner om Lotta på Bråkmakargatan. Han har ljust lockigt hår. Antecknar flitigt.

Jag tittar ut genom fönstret. Träden och skogen och himlen och skymten av de andra universitetsbyggnaderna. Tjejen bredvid mig erbjuder mig ett tuggummi. Jag tackar och tar emot. Läraren informerar om de olika kurserna: Utvecklingspsykologi, Biologisk psykologi, Kognition, Socialpsykologi. De varnar om att det är svåra ämnen och mycket kurslitteratur. På engelska. Jag ler och Hermione inom mig rycker till. Tycker om utmaningar. Älskar ny kunskap. Fördjupning.

Vi ska registrera oss på UD-timmar. Alla nybörjarstudenter måste ha minst 4 timmar första halvåret. Det innebär att vi måste deltaga i psykologiska experiment. Inget konstigt. Annonserna lockar med biobiljetter och enkla uppgifter: Testa din kognitiva förmåga genom att titta på film! Vi står och bokar in oss. Jag lär känna några av tjejerna. Vi går och kollar på kurslitteraturen. Böckerna är dyra. Den första är Infants, children and adolescents av Laura E. Berk. Den kostar 600 kronor. Vi köper anteckningsblock och pennor. Går och äter wrap på Prego. Skrattar åt någon berättelse. De dricker kaffe, jag småpillar med mobilen, har fått ännu ett SVEAmejl. Retweet.

Nu mer än någonsin gör jag en sak. Jag tänker, andas, jobbar och är Sveriges elevråd – SVEA. Samtidigt studerar jag och valet närmar sig allt mer. Jag känner mig inte särskilt kluven. Både statsvetenskapen och psykologin inser jag varje dag, mer och mer, hur jag ska kunna använda i Sveriges elevråd – SVEA. Som jag längtar! Det känns som om jag har klätt på mig termobyxor och tagit på mig den stickade mössan och kokat varm choklad och gjort ostsmörgåsarna och tagit på mig pjäxorna och står med skidorna i den vantklädda handen i den öppna dörren och bara väntar på att ge mig ut i snöriket. Så känns det.

På väg hem läser jag igenom mina anteckningar. Den där meningen jag skrev i morse fängslar mig fortfarande. Vad är det att vara människa? Kanske kan jag en dag svara.

ps. De har inte sagt att vi ska läsa Freud än. Jag tar det som ett positivt tecken. ds.

Isabel W. Sörensen