Välkomna till en bättre organisation

Något att vara lycklig över

Min fredag: Hängt på kansliet till fem. Lämnar motvilligt Norr Mälarstrand 24. Emma fyllde år, vi sjunger och ballonger och hurra. Tobias har gjort en film om strategiarbetet med pampigaste musiken ever, alla sitter som klistrade. Erza och Frida väntar på att kicka igång sin helg med elevrådsutvecklingsgruppen. Vi släcker ner, det är tända ljus i köket. Paj och glass och vi garvar åt vad som helst.

Jag, Andreas och Tobias går in i ordföranderummet. Lutar oss tillbaka och tittar på whiteboarden. Syfte. Mål. Metod. Jag går upp och skriver något. Förklarar ett resonemang. Tobias listar upp vem som ska göra vad. Ute börjar höstmörkret ta vid. Jag känner mig som ett del i världens vackraste pussel. Det här är så häftigt. När vi slutar vara enskilda handlingsförlamade och blir ett starkt kollektiv som får orden på papperna att bli verklighet.

När vi är klara lyser stjärnorna. Jag har en varm känsla i magen. Det är något alldeles speciellt som råder på Sveriges elevråd – SVEAs kansli. Det är en gemenskap. En känsla. Ett sammanhang. Detta att vi förstår varandra. Trots att vi diskuterar stört komplicerade analyser på elva olika nivåer samtidigt. Det är nog det bästa av allt.

Min lördag: Gå upp halv sju och möta upp Hamid för att bege oss till LSU:s årsmöte. LSU är en förkortning för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Som SVEA är för elevråden är LSU för SVEA. Kort sagt: LSU ska hjälpa oss att bli de bästa organisationerna vi bara kan.

Fina underbara smarta Seher Yilmaz, avgående ordföranden, talade i sitt invigningstal om att ungdomsorganisationsvärlden faktiskt inte är jämställd idag. Att det är okej att styrelsen allt oftare består av en majoritet män när medlemmarna är en majoritet kvinnor. Hon talade också om hur hon själv hade fått uppleva denna ojämlika verklighet i en värld där jämställdhet sägs vara en självklarhet. Att du som kille får dåligt samvete för att du är kille. Att du inte tas på lika stort allvar bara för att du är tjej. Att du inte blir vald för att du är tjej. Att du inte vågar kandidera för att du är tjej.

Jag håller helt med Seher om att det troligtvis finns en jämställdhetsproblematik i de flesta organisationer och att det handlar om att våga se problemen. Framför allt tror jag det handlar om att inte nöja sig med den till synes fina glansiga ytan. Att våga fråga varför. Då och först då kommer vi kunna ha något att jobba med för att på riktigt se förändring. Blev därför sjukt nöjd att jag fick igenom mitt yrkande att LSU skulle jobba med mångfald som en av de prioriterade frågorna nästa år.

Min måndag: Sätter klockan på sju igen. Drar till kansliet för att ha hemligt pass med förbundsstyrelsen. Pizza och vi slutar vid nio. Kommer hem och inser att jag har tenta i komparativ politik på måndag. Bara att sätta sig och plugga. Någon gång runt halv tre och det var dags för äggmacka och Oboy som det faktiskt slog mig.

Om fyra månader är det val av ny förbundsordförande.

Det är stort och galet och roligt och spännande och svårt och tungt och komplicerat och stressigt och utvecklande och inspirerande. Men framför allt så var det jag kände i magen längtan. Framför allt längtar jag efter att på heltid få göra det jag ändå ägnar nästan all min vakna tid åt att redan göra. Att få fokusera på en sak och det är att göra Sveriges elevråd – SVEA bäst i världen.

Isabel W. Sörensen

-Tack till Oskar Annermarken för foto-