Vi är mer mångkulturella än vi tror

Kognition (noun) (substantiv)

Tentan i kognition närmar sig. Jag läser om språk, intelligens, beteende, minne, gener. Svåra ord på engelska. Satt på en föreläsning och lärde mig fördelarna för bilinguals. Två- eller flerspråkiga personer har bland annat en minskad risk att drabbas av demensjukdomar, vi lär oss snabbare, får en djupare förståelse för orden i sig, samt naturligtvis ett högre metalingvistiskt medvetande. Den selektiva perceptionsförmågan övas också upp vilket gör att exempelvis matematik blir enklare. Läs: allting hänger ihop. Det är så vackert!

Hjärnan i sig organiseras faktiskt på ett annat sätt bland bilinguals jämfört med monolinguals (Amunts). Tittade på boken. Psychology by Passer & Smith. Log då jag insåg att jag är ju tvåspråkig. Trespråkig till och med (franska). Engelska är faktiskt ett språk, inte bara en extra dialekt som de pratar lite oftare på TV. Kurslitteraturen lärde mig senare att detta är ett vanligt förekommande fenomen då självuppfattningen varierar mellan olika kulturer.

I Sverige är vi svenskar som pratar svenska. Vi kan engelska, spanska, tyska och franska, men det är bara något vi har lärt oss i skolan. Och sedan finns det ju de som pratar andra språk hemma, såna där så kallade ”invandrare”. Det är lustigt. Vi har så begränsade synsätt. Jag tror att vi tjänar mycket på att bredda våra perspektiv. Öppna ögonen. Våga se verkligheten som den faktiskt är och inte vår förutfattade mening om den. I många delar av världen är det helt naturligt att identiteten består av flera olika språk. Att kulturen inte är en utan många. Att kulturen inte är konstant, utan ständigt föränderlig, utvecklandes.

Oj. Vad många ord det blev. Hade bara tänkt att skriva vad jag studerar just nu. Det betyder att psykologin intresserar mig. Det känns bra. Det är mycket som händer nu men oavsett kommer mitt liv att fortsätta vara spännande. Nöjd tjej 89. Puss

Lingvistikens drottning

PianoMina drömmars husHimmelenImage

Isabel W. Sörensen

Annonser

Psychology is the scientific or objective study of the psyche

David Magnussonsalen ligger i sal U31 på Stockholms Universitet. För att hitta dit behöver en gå iväg en bit från de andra byggnaderna på Campus. Ner över vägen. Upp in i trädens rike. Där vid skogsbrynet finns några gamla storslagna stenhus. Sådana där med stora trädörrar som öppnas något motvilligt. Gigantiska träd vilar tillsammans med snön. Det är en måndag. Jag ska börja studera psykologi. Det känns häftigt. Som alla andra har även jag funderat över detta – att vara människa.

Glasrutorna är stora och indelade i många små. Lamporna hänger från taket i Jugendstil. Gulnat glas. Tjock mörk metall. Grovt trä blandat med nybyggd föreläsningskateder i storformat. Salen andas Gammal Bildning och hela jag njuter. Jag är en sådan där själ som älskar att romantisera och föreställa mig och tänka och bygga upp inre världar för att sedan uppleva verkligheten.

Det är upprop. De säger våra namn och vi ställer oss upp. Bokas av från en lista. Väntar på att de ska plocka fram Sorteringshatten men det gör de naturligtvis inte. 11-åringen inom mig sätter sig lite besviket ner. Tittar omkring på mina klasskamrater. De flesta är i 20-30-årsåldern. Majoriteten tjejer. En kille har en stickad tröja på sig som påminner om Lotta på Bråkmakargatan. Han har ljust lockigt hår. Antecknar flitigt.

Jag tittar ut genom fönstret. Träden och skogen och himlen och skymten av de andra universitetsbyggnaderna. Tjejen bredvid mig erbjuder mig ett tuggummi. Jag tackar och tar emot. Läraren informerar om de olika kurserna: Utvecklingspsykologi, Biologisk psykologi, Kognition, Socialpsykologi. De varnar om att det är svåra ämnen och mycket kurslitteratur. På engelska. Jag ler och Hermione inom mig rycker till. Tycker om utmaningar. Älskar ny kunskap. Fördjupning.

Vi ska registrera oss på UD-timmar. Alla nybörjarstudenter måste ha minst 4 timmar första halvåret. Det innebär att vi måste deltaga i psykologiska experiment. Inget konstigt. Annonserna lockar med biobiljetter och enkla uppgifter: Testa din kognitiva förmåga genom att titta på film! Vi står och bokar in oss. Jag lär känna några av tjejerna. Vi går och kollar på kurslitteraturen. Böckerna är dyra. Den första är Infants, children and adolescents av Laura E. Berk. Den kostar 600 kronor. Vi köper anteckningsblock och pennor. Går och äter wrap på Prego. Skrattar åt någon berättelse. De dricker kaffe, jag småpillar med mobilen, har fått ännu ett SVEAmejl. Retweet.

Nu mer än någonsin gör jag en sak. Jag tänker, andas, jobbar och är Sveriges elevråd – SVEA. Samtidigt studerar jag och valet närmar sig allt mer. Jag känner mig inte särskilt kluven. Både statsvetenskapen och psykologin inser jag varje dag, mer och mer, hur jag ska kunna använda i Sveriges elevråd – SVEA. Som jag längtar! Det känns som om jag har klätt på mig termobyxor och tagit på mig den stickade mössan och kokat varm choklad och gjort ostsmörgåsarna och tagit på mig pjäxorna och står med skidorna i den vantklädda handen i den öppna dörren och bara väntar på att ge mig ut i snöriket. Så känns det.

På väg hem läser jag igenom mina anteckningar. Den där meningen jag skrev i morse fängslar mig fortfarande. Vad är det att vara människa? Kanske kan jag en dag svara.

ps. De har inte sagt att vi ska läsa Freud än. Jag tar det som ett positivt tecken. ds.

Isabel W. Sörensen