Välkomna till en bättre organisation

Annonser

Vad är väl lycka om inte flyktiga ögonblick av harmoni?

T H E S E    D A Y S    A R E    O U R    O W N

Popaganda park
och alla vännerna som satt
på sju olika ställen
efterfest på Färgfabriken
Jonathan Johansson spelade
plötsligt kände jag bara
en  ren och klar ström
av kärlek genom mig
som vatten
en tjej i baren hörde oss
och sa till mig
det ska jag berätta för honom
hoppas hon gjorde det
för en hand i himlen

fantastisk natt som avslutades med
takterass + gryningssol hos en nyfunnen vän
samt en känsla av att världen är liten och enorm samtidigt
och vi höll händerna och gick tillsammans
under trädens ljuva omfamning och log åt alla
som säkert trodde att vi var ihop
TONIGHT WE ARE YOUNG

ImageImageImageImageImageImage

Vi var i finaste Aspudden
– där vill jag bo någon gång –
för politisk teater
arrangerad av Trinambai Consulting
generalrepetitionen av ett grönt rollspel
ämnat för kommunpolitiker
jag fick rollen som miljöexperten
vilken klädde mig väl
summa: roligt och nyskapandeImage

Jay Z + Kanye West
imponerande visuals
när två kompletta främlingar möts i en omedveten dans
för att musiken lockar det ur dem
och för att de står bredvid varandra
bara
ibland räcker det
med små saker
för skapandet av ett ögonblick
och nej jag menar inte dem jag menar ossImageImage

Frasse fyller 30 och Emma har världens finaste ring
och vi ler och gräset och blommorna doftade mer än vanligtImage

#TMPswe = Peace & Love är mer än bara musik och kärlek
Skrev på FB: – Idag föddes hos mig ett nytt engagemang – en upplevelse som sker få gånger i livet ”Jag har alltid varit engagerad, men jag har aldrig varit den där miljökämpen. Det ska jag nog bli nu” – med Rebecka Carlsson och 4 andraThe Meeting Point, Teknikdalen
Image

Bilden nedan är från den brittiska fotografen Mark Edwards utställning HARD RAIN. Jag frågade honom innan föreläsningen om han var bra. Han sa jag hoppas det. Efteråt gick jag fram och bekräftade. Han blev glad och sa att han hade väntat på att jag skulle komma fram. Då log jag. Vi människor är så förutsägbara men gör det något egentligen? Nej. Charmigt.ImageImageImage
Träffade Paul Rusesabagina. Stort.Image Image

Jobbade åt Peace & Love Foundation med Joney
filmade deltagande organisationer och artister på Activism Square
som till exempel EXPO, Hoffmaestro, Anchor och Sofia Hellqvist

bästa moments:
whinade över att Rihanna var 45 minuter sen med Obamas gamla mentor
Ofrigginbama?!whatisthisidonteven?!brainabouttoimplode

eller när jag träffar Navid på Eden och blir värsta blyg
haha åh
ImageImageImageImageImageImageImage

Dagens fråga efter middag hemma hos Robin
varför står det en scooter i hissen
(i juli?)Image

Stockholmsnattsäventyr
det är viktigt med ostmackan innanImageImageImageImageImageImageImageImage

Under Peace & Love besökte vi Lindsberg en natt
föreställ dig följande scen
jag har precis kommit till Borlänge
lämnat väskan på rummet
på väg genom staden
för att leta efter en restaurang
jag äter världens godaste hamburgare
sedan ska kvällen planeras
sista natten innan TMP är slut

Jonas ringer Sandra
så springer vi till en buss
tjejerna hinner köpa folköl och choklad
sen åker vi tusen mil ut i skogen känns det som
väl framme ska vi gå tusen mil till
men det gör ingenting
för vi skrattar åt alla björnar
som hotar affärerna som därför måste stänga klockan tre på eftermiddagen

klockan är väl närmare nio
men himlen är ljus
och myggen få
skogen och träden så tyst och livlig på samma gång
väl framme vid det stora huset
det är snarare en herrgård
möts vi av fem personer och en bebis i en famn
som sitter ute vid långbordet på verandan
och pratar och sjunger och lever
och frågar oss om vi vill ha kladdkaka
och jag måste bara le

vi sätter oss vid brasan
pratar och skrattar och dricker folköl och äter choklad och allt är bra med världen
sen går jag ut på balkongen vid biblioteket
på andra våningen
och ser ut över Dalarna
så vackert
naturen
den stora och enkla sanningen

klockan är nu närmare tolv
jag säger god natt
kramar
och så somnar jag i en av himlasängarna i blå havet
i magen känns det precis som om jag är fem år och är en Astrid Lindgrenkaraktär
så känns Lindsberg för mig
(bilderna nedan är från den stora invignings + Rebecka fyller 25årsfesten)

ImageImageImageImageImageOch än är inte sommaren slut
har några fler äventyr i drömmarna
hoppas vi möts därute
om så endast i tanken

Isabel W. Sörensen

Blondinbella har SIZE ME (eller storlek 42)

Isabella Löwengrip; entreprenör, bloggare, chef och ung kvinna, säger att hon vill utmana skönhetsidealen som finns i dagens samhälle. Ouppnåeliga krav som har resulterat i att var femte sjuåring oroar sig över att de är för tjocka. Tusentals flickor vaknar varje morgon, ställer sig framför spegeln och säger Jag hatar dig ditt feta äckel till sig själv varje dag.

5 % av alla kvinnor i Sverige lider av anorexia nervosa. Det är ca 250 000 människor. Som spyr. Som svälter sig. Och detta är den allvarligaste ätstörningen som obehandlad leder till döden. Anledningen till att de dör är att magsäcken krymper ju mindre portionerna blir. Till slut är magsäcken så liten att det rent fysiskt inte går att äta, personen spyr upp det lilla den lyckats få ner. När detta har skett inträder det sista stadiet av den slutgiltiga svälten. Död.

Själv har jag aldrig lidit av några allvarliga ätstörningar. I efterhand antar jag att jag var som alla andra och hade en ätstörning light eller vad det ska kallas. Jag åt. Jag spydde aldrig. Att jag däremot tyckte att jag var tjock och ful och fel var för mig är en självklarhet. Trots att jag vägde 48 kilo och var 178 cm lång.

Det är lustigt hur alla andra kan se det som vi själva står helt blinda inför. Jag kommer ihåg hur skolsyster rynkade oroat på pannan när jag berättade att jag skulle bli vegetarian, hur hon sa men du är ju så smal. Mamma tjatade alltid om att jag skulle äta. Hon brukade skicka med mig kexchoklad att äta på bussen till skolan. Fina mamma.

Idag är normen om hur vi ska se ut så hårt inbankad i allas skalle att det kommer att vara en enorm utmaning att ens få människor att ifrågasätta sina egna mentala självklarheter. Vadå? Skulle det gå att vara lycklig trots att jag är tjock? Den frågan behöver vi först kunna närma oss. Sedan svara ja. Sedan inte ens ställa den.

Att ta tillbaka makten över ditt psyke är det allra viktigaste och svåraste och största. Som kvinna (och som människa för den delen) har du femtontusen krav och regler och osynliga laserstrålar som du måste anpassa, vrida, bända, minska, förstöra dig inför. Fruktan och önskan. Att sluta värdera varandra är svårt och något som kanske inte kan raderas helt, men vi kan åtminstone försöka hålla oss till våra egenskaper. (Berömmer vi varandras prestationer hamnar vi lätt i nästa fälla = jag är bara värd något när jag presterar)

Jag har tidigare skrivit om hur jag blev frisk från #hetsen. Detta virus som fräter sönder våra själar. Den dagen jag visste att jag hade lärt mig älska mig själv var faktiskt av en ren slump:

Finaste var häromveckan när jag satt på tåget och hade en Cosmopolitan framför mig som den förra tågresenären hade glömt. Den låg där, lockande och frestande. Skrikande rosa färger, rubriker som tycks säga hej isabel jag vet att du vill vara allt det jag är, kom så kom så kom till mamma. Angelina Jolie på omslaget, snyggare än någonsin.

Tajt vit klänning som smeker om hennes späkta kropp utan minsta fettbaserad kurva. Mekaniska lemmar i förföriska poser. Öppen mun, fylliga läppar. Smalnade svarta ögon med skönhetens medvetna grumlighet. Ben så smala att det faktiskt gjorde lite ont. Höga klackar som aldrig gått långa vägar hem i natten och plågat sin ägare med blödande skavsår.

Alldeles ny och skimrande och vacker och du vet att du vill ha mig. Jag visste att jag kunde öppna tidningen och sugas in och ramla ner och låta mig besittas av hetsen. Men något var annorlunda nu. Jag kände ingen som helst dragning. Istället för rubrikerna såg jag chefredaktörens anteckningar i mitt huvud, istället för omslaget såg jag en tom mall med krav som aldrig går att uppfylla.

I sammelsuriet av alla vinglas, goodiebags, unga tjejers stora ögon, fotografer, och glittrande klänningar skymtar omslaget förbi. Tidningen Egoboost. Löwengrips bara hud. Svartvitt. Oretuscherat? Anledningen till att vi alla är här. Löwengrip angriper problemet genom att förkroppsliga det. Hon poserar naken för att hon inte kunde få på sig några av de kläder som modehusen skickade till redaktionen. Hon ville visa att det här är SIZE ME och att jag får vara den jag är utan att tycka illa om mig själv och att jag är vacker. Typ. Hon säger helt öppet att hon har strl 42 och om hon ska hinna göra allt hon vill har hon knappast tid att hålla på och noja över sin kropp konstant.

Det Isabella Löwengrip gör här är att gå almost all out. Hon använder sig av en idé som i statsvetenskapen kallas social representation = att ett fenomen måste fysiskt existera för att kunna sägas representeras  idémässigt. Att kvinnor måste finnas i politiken för att kvinnors intressen till fullo ska tillgodoses. Detta strider mot tanken om åsiktsrepresentation där vem som helst kan representera någon annans värden, tankar och åsikter. Åsiktsrepresentation är grunden till den i vår historia så manligt dominerade politiken – kvinnor behövdes inte för män kunde representera dem så bra så. Nu vet vi lite bättre och social representation är något som eftersträvas i de flesta länder. Så hur applicerar Löwengrip denna taktik?

Jo, genom att sätta sin egen nakna kropp på omslaget till en tidning bryter hon mot normen därför att de andra nakna kropparna är mycket smalare än hennes. På så vis har hon påbörjat en representation av alla de kvinnor som idag inte kan känna igen sig i medias bildbank av anorexiaoffer. Ganska smart faktiskt. Dock finns det en del kritik att förvänta sig då Löwengrip begår misstaget att följa normen genom att just klä av sig naken. Genom att inte fullt ut säga jag behöver inte försvara mig för att jag har storlek 42 därför att det spelar ingen roll och min kropp är min och ingen annans. Egentligen säger hon att hon gör det, men att hon känner sig tvungen att visa sin kropp för hela världen tyder på motsatsen.

Nu är det tyvärr så att det realistiskt sett kommer ta ett tag att ändra på den objektifiering som sker av kvinnors kroppar varje dag, så kanske är det positivt att åtminstone bredda skönhetsidealet under tiden? Jag vet inte vad som åstadkommer minst ångest, svält och död. För vi måste komma ihåg att allting har ett pris. Och om Isabella Löwengrips insats leder till att färre tjejer tvingar in sig själv på skoltoaletten för att kräkas upp lunchen då ger jag henne en eloge.

När vi däremot är redo för att på allvar diskutera vem som äger kvinnors kroppar och det konstanta värderandet av varandras utseende och prestation så hoppas jag att Löwengrip fortsätter utvecklingen även där, om hon är den feminist hon påstår sig vara.

För om hon menar allvar och på riktigt vill utmana den globala skinnythinspomodelmaniahysteriaidustrin tycker jag att detta är början till ett bra initiativ som resten av media borde anamma. Problemet är stort och globalt och det är ungefär som med facket. Om en person går med i facket så kan din chef fortsätta köra över dig, men om ALLA går med i facket, då blir det tämligen lite svårare.

All heder till VeckoRevyn som redan har vidtagit åtgärder. De kommer numera att retuschera modeller så att de inte längre ser anorektiska ut. Vogue har sagt att de inte kommer använda sig av anorektiska modeller överhuvudtaget. Israel var först i världen med att förbjuda alltför smala modeller (2012). Nu följer många andra länder efter: Frankrike, Spanien, Iran.

Det verkar faktiskt hända något. Och att jag 2012 blir inbjuden att gå på ett mingel (officiella bilder hittar du här och här) där den kvinnliga kroppen hyllas hur den än ser ut är ett gott tecken. Avslutar med samma citat som jag gjorde förra gången jag skrev om det här:

Till dig som tror att du är tjock och ful och fet och fel. Det är du inte. Jag vill bara krama dig i tusen år tills du fattar det.

Isabel W. Sörensen

LIVET: FOTO

En månad senare
Tiden går fort
Det här är vad som har hänt i mitt liv
Vi ses

Utbildning för Sveriges elevråd – SVEAs nya utbildare som snart kommer att åka ut i skolans Sverige och förändra den på så många sätt. Lycka till. Ni är bra. Jag tror på er

Kvällsmys med tävling! Jag vinner och det var fett värt mjöl i näsan

En av de duktigaste fotograferna jag känner. Oskar Annermarken

På väg till Universitetsbiblioteket

Håller pass om feedback för de nya elevrådsutvecklarna. De är sällsynt skarpa!

Workshop med Great Beyond PR om Almedalen 2012! AKA plansmideri

Möte med på Arbetsmiljöverket med bland annat lärarförbundet och Sveriges Kommun och Landsting (SKL) om situationen i skolan! De håller i nuläget på att ta fram en nationell strategi. Kan inte säga mer än så men det kommer att mycket bra

Föreläste om skolans framtid på Centerpartiet i Jönköping.
Så himla fina människor! Och de gav mig en chokladgris!

Dags för Biologisk Psykologi = DNA

Älskar att bo i Stockholm. På väg in till stan för fika med en vän och vad ser jag inte på tunnelbanan dit? Demonstrerande människor! Pojkar med brinnande blick och övertygelse i stegen. Jag hörde att de var många på Sergels torg. Kanske gör de en skillnad

Var mötesordförande på Norrvikens Skolas Elevråds årsmöte. Fina fina! Här är det nyvalda presidiet: Matilda och Ludde. Bland annat konstituerade de en arbetsgrupp som heter ”Pimpa Skolan” (arbetsmiljö). LIKE

KALI. En av de mer spännande lördagarna på länge

Den berömda chokladgrisen. (Ville ha eget poserfoto sa hon)

Utbildade 100 elever i Farsta om Elevers rättigheter, skoldemokrati och Sveriges elevråd – SVEA! Projektet kallades Demokrati tar tid och arrangör var Ordfront: Demokratiakademin. Här hittar du mer information!

Vi gillar långa ord. Här var det dags för VerksamhetsPlaneringsSynkroniseringsMöte med Sveriges elevråd – SVEA, Ung & Dum och Rädda Barnens Ungdomsförbund. SYNKPEPP

En av fritidsledarna i Farsta håller ett hyllningstal till sin chef, mentor och ledare. Eleverna jublar! Kärlek sa han till mig sedan när han fick reda på att jag var där ideellt. Kärlek säger jag till honom. Han fick varenda unge att lyssna, att vara med, att engagera sig. En ledare kan vara vem som helst. Bara den bryr sig och får andra att bry sig

Farsta: Elevrådsordförandena presenterar sig! Till vänster ser ni mina utbildarkollegor Andreas Jansson (Ung&Dum) och Sofia Zackrisson (RBUF)

Levande musik på tunnelbanan. En del ansikten lyser upp, speciellt barns. De har ännu inte lärt sig att bli blasé. Även jag ler

Världens finaste HEJpin fick jag av världens finaste Lisa Klefbom som nu är ute i den stora världen och reser. Kom hem!

Planerar en debattartikel kring Jan Björklunds förslag om 1-2 åriga yrkeslinjer på gymnasiet som lösning på skoltröttheten i väntan på en ordförandeträff (där Tobias förbereder oss kandidater fram till kongressen). Sitter på golvet och skriver frenetiskt samtidigt som jag lyssnar på musik och får i mig lite thaimat. Dessa stunder älskar jag. När kreativiteten och hjärnan samspelar. Harmonin liknande den i musik

Hemma hos Reza. Jag blev kär i lägenheten efter två minuter

BECAUSE WE ARE CONSTRUCTION

Så var det dags för valberedningshelg! På lördagen träffades alla kandidater
och gjorde olika övningar i ledarskap. På söndagen var det djupintervjuer.

Mitt budskap: Jag vill förändra världen och jag vill börja med skolan!

GUD SÅ JAG LÄNGTAR TILL ELEVRÅDSKONGRESSEN!
Tänk att snart kan mitt liv bestå av att bara jobba med elevråd, demokrati och politik.
Hela tiden. En lycka förunnad få. Helt ärligt

Detalj

Sveriges elevråd – SVEAs fina utbildningssamordnare Ulrika Dane!

2 nya utbildare. 1 mentor. 1 något oklar hund.

Sveriges elevråd – SVEAs förbundsordförande Tobias Jobring i intervju med SR om Björklunds förslag på 1-2 årig yrkeslinje på gymnasiet. Kort sagt: Vi är skeptiska!

FLORENCE + THE MACHINE KOMMER TILL WAY OUT WEST <3<3<3

Promenad till stranden med finaste vännen. Träd och himlar. Säger bara det

Trött. Trött. Trött. Sjuk. Sjuk. Sjuk.

Youtubeklipp på Psykologiföreläsningen om Medvetande/Sömn. Beatles ”Yesterday” skrevs i sömnen enligt professorn. SU är lite hightech ändå!

Världens finaste Johanna ❤

Shoppar med älskade syster

Någon gjorde mig glad igår. Morgonljuset och den plötsligt cinematiska stämningen i slowmotion. Filmmusiken saknades inte i våra huvuden

Isabel W. Sörensen